Doyle (eller till och med Doyle Wolfgang von Frankenstein) förärade The Crypt med ett besök. Drefvet var där med kamera och anteckningsblock. Namnet Doyle kanske inte är allmänt känt i Sverige, men alla som har koll på rock har väl koll på Misfits. Och det var Doyle som hanterade gitarren i bandet. Om än inte från allra första början, så på de första stilbildande fullängdarna.
Nu spelades inga Misfitslåtar i kryptan, vilket skulle kunna ha varit en besvikelse för vissa besökare. Vidare kan skräckpunk möjligen kännas något daterad. Låtar som handlar om längtan efter att ligga med lik kändes måhända provocerande när de kom, men när överraskningseffekten lagt sig kan resultatet bli något platt. Samtidigt handlar en konsertupplevelse ofta om förväntningar och de som begav sig till kryptan den där kvällen visste sannolikt vad som väntade dem: stabil rock’n’roll. Dessutom är det ju charmigt att Doyle är vegan och tämligen välbyggd. Jag skulle vilja se någon fråga honom om han verkligen får i sig tillräckligt mycket proteiner. Nå, bra rock som sagt var, så här såg det ut:
