SKOJ, Lätta fötter Blåa knän och Nomad

Ibland är det trevligt om två liveakter ligger ganska nära varandra musikaliskt, på så sätt kan nyansskillnaderna framträda. Ibland är det kul om det istället finns större kontraster mellan band, då blir variationen större. Det senare var fallet i första juli, då Skoj och Lätta fötter Blåa knän förärade Nomad med ett besök.

Om Familjen-Johan skulle ha fått en busig unge tillsammans med Laser & Bas skulle ungen kunna låta som SKOJ. Det handlar om något så märkligt som lågmälda studentflakshits, exempelvis DEN HELGEN (SÅ NICE). Om vi nu levt i en värld där studentflak fanns alltså. Jaja, nånstans kommer ungdomen att dansa till SKOJ, det är ett som är säkert. 

Kontrasterna med Lätta fötter Blåa knän är som sagt var stora, här handlar det om soulig pop med charmigt blås. Och då och då en pigg liten xylofon. Blås live höjer både det visuella och auditiva intrycket. Det finns dessutom en svärta i texterna som ger en extra dimension till musiken. Kolla upp Farsta-ladd till exempel. Ja, låten alltså, inte substansen.