Opeth
”Sorceress”

Sedan Opeth bytte musikalisk inriktning 2011, la ner growlet och tog på sig proggkoftan, har bandet putsat på det nya soundet. Nu har man äntligen finslipat det till en skinande diamant.

Med en stabil grund i den progressiva rocken utforskar Opeth flera musikaliska marker på ”Sorceress”. The seventh sojourn bjuder på mellanöstern-toner och refrängen i Era angränsar till det poppiga. Den största förändringen är att det är den progressiva rocken från 80-talet, snarare än 70-talet, som Mikael Åkerfeldt har sneglat på när han har komponerat den här skivan.

Growlandet är fortfarande borta men Åkerfeldt levererar några av sina bästa sånginsatser på ”Sorceress”. Lyssna bara på när han tar i från tårna i Strange brew och den snygga och subtila falsetten i Era.

Jämfört med ”Heritage” och ”Pale communion” är den här skivan ofta mycket mer straight forward med låtar som sätter sig direkt. ”Sorceress” känns verkligen som bryggan mellan det gamla och det nya Opeth.

”Should be fine right?” undrar Mikael Åkerfeldt i skivans sista sekunder. Ja, för helvete.

Om skribenten

Fredrik Tideman

Journalist bosatt i Stockholm. Uppväxt på hårdrock. Har på senare år upptäckt charmen med annan musik, men tycker fortfarande att djävulen har de bästa låtarna.

Liknande inlägg