One Direction är i stan. 
Så är också 99% av Sveriges tonåringar.

One Direction är bandet som förtrollat en hel tonårsvärld.
Grabbarna deltog i den Brittiska versionen av talangsåpan The X-Factor 2010. De fem killarna hade åkt ut var för sig, men nånstans såg juryn, eller snarare Simon Cowell antar jag – att dom hade d e t. Han skickade iväg dom på bonding och ut kom dom
tajta och enade som grupp.

I min ibland ganska enkelspåriga vuxenvärld dök dom upp från ingenstans. Jag inser då att det är filijoners solsystem mellan mig och kidsen idag. Iallafall hur man hittar ny musik och vet vad som är ”inne”. Eller är det bara jag?

Jasmine är en ganska nybakad tonåring och även en av One Directions största fan.
Jag är i och för sig tveksam om dom har några fans som bara gillar dom ”lagom”?

Hon är inte tonåring på det här tuffa, kaxiga sättet. (Än?) Nej, snarare är det hennes blyghet, ödmjukhet och empati som är rakt igenom signifikant för henne. Lite fint försiktig helt enkelt.

Fast. När det gäller One Direction finns det inga hinder. Då vässas sinnet och armbågarna och den här tuffa tjejen gick ensam på konsert  på ståplats och skulle antagligen få knuffas lite för sin yta. Inget som brydde henne nämvärt. Det var mer
mamman som var nervös. Jasmines nervositet gick ut på att få se grabbarna live och O M dom skulle upptäcka just henne.

När jag då frågar henne vem av grabbarna som är hennes favorit så får jag ett tydligt svar tillbaka om att ingen är det – hon tycker lika mycket om alla fem. Ingen skillnad görs.

Jasmine är tjejen som köper två ex av tidningen som har planscherna hon vill ha. För om planschen är dubbelsidig behöver hon ju inte favorisera. Då sätter man upp två istället. Därför har hon över hundra planscher tapetserade över väggarna på sitt rum hemma i skånska Hyllinge.

Hon är lojal One Direction.
Så pass att hon faktiskt missade skolavslutningen i år. Samma år som hon skulle äras för sina ansträngningar med ett bokstipendie. Denna infon fick hon veta på konsertdagens morgon av sin ömma moder. Så även om hon inte var med fysiskt på avslutningen var hon där i äran.

För ett tag hamnade två av grabbarna hetluften när de hade hamnade på film när de pratade positivt och marijuana och eventuellt också rökte detta. Jasmine menar på att det är väldigt onödigt, men deras egna val.

Det som slår mig när jag dessa dagar får för-hänga med Jasmine och hennes mamma Carolina – är hur involverade många föräldrar är i sina barns dyrkan. Hur fint det är och vad mysigt det måste få vara att ha sina föräldrars stöd. Hejja alla engagerade föräldrar!

Kön till ståplats för blå och gul sektion inför fredagens konsert var enorm.
E N O R M. Men där stod föräldrarna och sällskapade med sina kids.
Vissa sjöng.
Vissa hämtade dricka och mat.
Vissa höll köplatsen när toalettbehovet trängde på.
Vissa kanske trängde sig försynt för sina barns skull? Vad vet jag?

Men alla kom in.
Även gruppen. Om än försenade av Stockholms härliga trafik.

Det var en lycksalig och sjukt kissnödig Jasmine som kom ut från gate 2  Friends Arena igår kväll.
– Mamma, dom sa ”Jag älskar dig!” På. Svenska!
Det var de första orden hon sa när hon hade hittat oss där vi stod och viftade med dammvipporna.
(Sjukt bra knep vi tog för att synas i mängden)

Ikväll är det dags för nästa pass och 45 000 röster ska skrika högt av glädje över hela Solna.

Sammanhållning,beundran och kärlek. Kan det egentligen bli finare än så?

Dom ska tydligen turnera i Thailand nästa år så Sverige får besök tidigast om två år igen.

Vad tror ni, är Jasmine lika lojal då?

Det är jag helt säker på.

Frågan är mot vem?