Gamla Pengar
”Ingen kan allt – Men alla kan dra åt helvete” (ep)
(Gaphals, 2016)

gamlapengarep ”I en värld där Panama-dokumentens läckage inte är chockande nyheter då majoriteten redan normaliserat skatteflykt så behöver vi mer punk att dansa till”.

Gamla Pengar tar sitt avstamp i politisk ilska och kanaliserar det genom sina instrument till vad som inte kan beskrivas som annat än dansant punk. På nya epn ”Ingen kan allt – Men alla kan dra åt helvete” spottar gruppen ur sig fyra spår med titlar som En oblyg romans och Led av döda och demonstrerar tydligt sitt missnöje med världen. Det är politiskt och det är ursinnigt, men samtidigt med en skön lekfullhet.

För oavsett om man går igång på budskapet, håller med eller har svårt att relatera till den burdusa svadan kan ingen med någon som helst skam i kroppen hålla sina lemmar i styr till de här punkprojektilerna. Det är tilltalande skramligt, men tappar aldrig fokus så som trallvänlig men ändå hetsig punk har en tendens att göra alldeles för ofta. När Gamla Pengar blandar ny Vånna Inget, med gammal Charta 77, glättiga Coca Carola med ett stänk bullrigt arg Asta Kask på toppen blir det ofrånkomligt dansant.

Med risk för att jag beskriver mig själv här, men dansar man inte kan man dra åt helvete. Det kan alla.