Hessam
”Främling (ep)
(Razzia Records, 2016)

Jag brukar inte vara den som fastnar i texter. Jag lyssnar, jag hör socialrealistiska (vilket ord va, bara diskbänksrealism är väl värre?) skildringar och berättelser, hittar en och annan fin formulering, men mer än så är det sällan. Jag är mer snubben som kör fast i tonerna, i musiken och dess lockelse.

Partille-sonen Hessam lyckas dock föredömligt på båda fronter. Han rumlar fram i musikaliska fotspår där Love Antell, Joel Alme, Kristian Anttila och kanske även Håkan Hellström gått före honom och han sjunger om att inte riktigt ha en plats i tillvaron, om att rumla fram i korglivet, om trassliga fragment ur uppväxten och att frekventera Andra långgatan i Göteborg.

Det är inget nytt, men det är väldigt träffande.

Inte minst i titelspåret som är en musikalisk fullträff med en text som är lika enkel som den är engagerande.

Hessam beskriver den lika romantiserade som tragiska ensamheten ofta omskriven som friheten med textraden ”Finns ingenting romantiskt med krök en tisdagskväll” i Kyss mig. Där sammanfattar han hela krogsvängen och dess mer eller mindre frekventa invånare på ett så väl längtansfullt som ledsamt sätt.

Kanske är det just ambivalensen, det skickliga sätt på vilket Hessam säger viktiga saker utan att vifta med minsta lilla pekpinne i ansiktet på sin lyssnare som gör att jag fastnar. Jag har som ni vet lite svårt för pamfletter.

Men ”Främling” är ett musikaliskt rus, ett popkoncentrat i ep-form som ni måste höra den här våren.