Bosniska Dubioza Kolektiv är ett av de där banden som ständigt tycks vara ute på turné. Under 2025 gjordes ett 60-tal spelningar, från Mexiko till Moldavien. Under höstsvängen gjordes fyra stopp i Sverige och Drefvet var på plats i Norrköping, Arbis.
Jag hade sett Dubioza Kolektiv en gång innan och det är en av mina starkaste konsertupplevelser. Året var 2015 och jag ramlade (snudd på bokstavligt) spontant in på spelningen. Lyckades övertala vakt om att det var en bra idé att släppa in mig för att ta kort. Och det blev som sagt var en minnesvärd upplevelse. Det kändes som jag var den enda i den fullsatta lokalen som inte hade spår av balkanblod i ådrorna och publikröjet var bland det mest intensiva jag upplevt i lilla Linköping.
Nå. Klipp till Norrköping och 2025. Det går inte att gå ned i samma flod två gånger. Förvånansvärt många svennebananmänniskor hade tagit sig till Arbis, det var med andra ord inte bara jag som var turist. Dubioza Kolektiv körde mellansnacket på engelska, vilket också minskade den exotiska känslan. Även de engelskspråkiga låtarna blir lite tunna, tydligen föredrar jag okunskap i det här fallet. Men nog med gnäll. För även den här spelningen var fantastisk. Dubioza Kolektiv klarar av att blanda trams, energi och svårmod på ett naturligt sätt. Ett parti av spelningen framförs med leksaksliknande instrument. Tramsigt. Men det funkade. När publiken, ty halva upplevelsen är publiken, röjde loss närmade sig temperaturen i lokalen bastunivåer. Inte ens vakterna klarade av att låta bli att röra på höfterna. Och när bandet tolkade en traditionell folkvisa fällde den stoiska farbrorn som stod bredvid mig en tår. En totalupplevelse med andra ord. Så här såg det ut:
