Han är fotbollsspelaren som satsade på musiken och som på sitt tredje album står mer än någonsin på egna ben. Martin Prahl berättar för Drefvet om positivt mottagande, jämförelser med Kevin Walker och oviljan att snacka om yrket som idrottslärare.

”Ibland bara händer det. Ibland dyker det upp en låt som man utan att kunna förklara varför bara blir fullständigt förälskad i. Det händer oftast i mörkertid och den här gången är det demosångaren Martin Prahl som har skrivit den” (Joyzine.se, 12/12-2008).

Raderna är hämtade från en recension jag skrev vintern 2008. Låten det handlar om heter Everything to Lose. Det första av två spår på en till synes oansenlig tvåspårsdemo som landade i mitt brevinkast vid det dagset.

Det golvade mig fullständigt. Det är en låt som jag fylld av glädje återvänder till än idag. En låt som uppenbarligen hade monumental betydelse även för upphovsmannen.

Martin Prahl – som i dagarna är aktuell med ett tredje album betitlat ”River Ocean Wide”.

– Hade du inte skrivit så om den då så vet jag inte om jag beslutat mig för att vilja satsa lite mer. Det var en låt som gjorde att jag kände att det var något bra på gång, säger sångaren idag, närmare sex år senare.

– Jag skickade inte ut den till så många, men jag ville se vad folk tyckte och de som hörde det tyckte det var bra. Jag blev arbetslös i den vevan och då kände jag att vad ska jag göra nu, ska jag göra en skiva? Så då började jag fixa med det. På den vägen var det…

 

Förtjänar större publik
martinprahl3Det som startade med en trevande demo och en ordentlig spark i baken av uppskattande recensenter har alltså vid det här laget lett hela vägen fram till ett tredje album och ett sound som känns mognare än någonsin.

Sångaren har kvällen innan klarat av turnépremiären som förband till The Levellers på Lilla Vega i Köpenhamn när vi språkas vid den här förmiddagen.

– Det blev lite fest igår, skrockar han med grus i rösten.

Just grus i rösten är annars knappast något som är synonymt med Martin Prahl, fotbollsspelaren och idrottsläraren (ja, vi får anledning att återkomma till det där) vars säregna sång är den röda tråd som knyter ihop hans musikaliska gärning som sträcker sig från folk, via country till spänstig rock.

Ändå är han en välbevarad hemlighet för majoriteten av musiklyssnarna i vårt avlånga land. Frågan är om det är något ”River Ocean Wide” kommer ändra på?

– Det går åt rätt håll hela tiden, konstaterar Prahl. Jag tycker att vi är värda större publik, för jag tycker det vi gör är riktigt bra, men det är svårt, man får lov att göra sitt bästa och göra musiken man brinner för. Mitt intryck är att de som gillar den här typen av musik gillar oss, men det är för få som har hört oss hittills.

– Jag vet inte vad man ska säga, man kan ju inte göra mer än det man själv tycker är bra och få bra respons, det är i så fall pengar, att det skulle in mycket mer pengar för att kunna göra ännu mer promotion. Nu på tredje skivan vill jag nå ut till fler, jag tycker det vore korkat att inte göra det. Det är saker jag vill säga genom musiken. Jag har också fattat hur branschen fungerar och rockmusiken är inte det hippaste 2014, då får man jobba därifrån.

 

Verklighetens Kevin Walker
martinprahl2Bara tiden kan utvisa om ”River Ocean Wide” blir det välförtjänta lyftet för Martin Prahl. Men istället för att spekulera i frågor utan svar, låt oss backa bandet.

Jag har haft anledning att i positiva ordalag beskriva Martin Prahl fler gånger än den där mörka vintermånaden 2008.

Vi måste återigen ta oss till december. Den här gången vintern 2013 och ett tevespektakel som gick i mål med en grandios final. Kevin Walker vann Idol. En fotbollsspelare stod som slutsegrare i rikets största musiktävling och parallellerna till Martin Prahl var alldeles för många för att ignorera.

Jag skrev krönikan Verklighetens Kevin Walker.

”Kevin Walker har en känd far i tränaren Patrick Walker som tränat många prominenta fotbollsföreningar i riket. Martin Prahl har likaledes en känd far i tränaren Tom Prahl som också han tränat klubbar på allra högsta nivå i Sverige. Kevin Walker harvar fotboll i Superettan med GIF Sundsvall. Martin Prahl nådde heller aldrig några mer namnkunniga klubbar än Jönköping Södra och IFK Malmö. Båda sjunger smäktande. Likheterna är som ni märker många”. (Drefvet, 6/12 – 2013)

– Det var kul. En rolig infallsvinkel, jag tänkte ju samma sak, skrockar Martin Prahl över telefonlinjen från Danmark.

Det må vara ett billigt journalistiskt trick, men jämförelserna är ofrånkomliga när två bollkickare från fotbollsfamiljer väljer att satsa helhjärtat på musik. Att ha en känd fotbollsfarsa kan öppna dörrar även i musikbranschen.

– Jag försökte utnyttja det till första skivan det ska jag ju vara ärlig och erkänna. Kan det få någon att haja till och börja lyssna på oss så är jag fine med det, då är det bara bra.

Men övriga jämförelser med just Kevin Walker betackar han sig.

– Jag tror att gemene man tycker det är ganska fräckt att man kan spela både fotboll och musik. Men han är nog mer fotbollsspelare än vad jag blev. Jag tror inte han, nej jag ska inte säga vad han gör eller tänker, det har jag inte med att göra. Men det känns ändå som att vi är ganska olika…jag skriver ju all musik och arrar allt jag ska spela själv. Jag tycker det var en kul grej, speciellt med våra föräldrar eftersom de också är framgångsrika båda två, men annars finns det väl inte så mycket likheter.

En lång tankepaus följer.

– Det är klart att man kanske hade velat ta den snabbvägen ibland, det ska jag inte…men det är svårt det här med trovärdighet.

 

Ett yrke i skymundan
Något större hopp om ett större genombrott när sångaren knappast. Så länge trovärdigheten får vara intakt och publiken gillar hans musik är han nöjd.

– Jag har inga stora drömmar, utan får vi göra ett par stora festivaler och några förbandssvängar så är jag nöjd med det. Att de som gillar den här typen av rock som vi gör i Sverige känner till oss. Det tror jag vi kan åstadkomma.

Arbetslösheten som i kombination med glada tillrop från allehanda lyssnare ledde till att karriären faktiskt fick prioritet har idag bytts mot ett vanligt kneg som idrottslärare. Men där tycks det finnas ett litet motstånd att ta bladet från munnen.

– Jag är lärare i idrott men jag brukar inte ta upp det med tanke på hur folk i musikbranschen ska se på det. Det känns lite konstigt att säga att jag är idrottslärare.

Vad skulle vara konstigt med det?
– Folk har en bild av idrottslärare och jag är nog ganska så långt ifrån den bilden. Jag vet att journalister tycker det är kul när man pratar om det, men jag själv vill inte lyfta fram det. Jag har alltid känt mig mer som en musiker…

– Egentligen ska man ju skita i vad folk tycker. Jag älskar att träna och jag älskar att röra på mig. Jag tror inte att min musik blir mindre eller mer ärlig för att jag är idrottslärare. Men det känns lite underligt att prata om det i musiksammanhang.

 

Martin Prahl och hans band befinner sig för tillfället ute på turné som förband till The Levellers. Den 14 november vankas det releaseparty för ”River Ocean Wide” på Babel i Malmö.

Om skribenten

Mikael Mjörnberg
Chefredaktör

Rastlös orddribblare och ohämmad tyckare som i den kärleksfulla jakten på den bästa musiken lämnat spår efter sig i allt från Slavestate till Folkbladet så väl som i rollen som grundare av och chefredaktör för Joyzine.

Liknande inlägg

Kommentera

Din mailadress kommer inte att publiceras