I helgen erövrade Håkan Hellström i tur och ordning Linköping och Stockholm med utsålda hus i Saab Arena och Globen. Drefvet hade tre par ögon på plats för att analysera Sveriges nye arenakung. I Linköping spanade Hellström-konnässören Ricky Holmquist in spektaklet, i Stockholm analyserade Mikael Mjörnberg med ett gäng Håkan-spelningar i bagaget och Fredrik Tideman som såg sin livs första konsert med Göteborgssonen.
Söndagen ägnades sedan åt ett runda-bordet-samtal.

Ricky: Då så.. Tideman.. din första Håkan-spelning.. spontana reaktioner?

Fredrik: Känns fint att äntligen vara en del av kulten. Den spontana reaktionen: Det var precis som förväntat. Håkan levererade, bandet var tight, fansen dansade, sjöng och grät så mascaran rann. Det var kort och gott jättebra, men jag blev inte så överraskad.

Mikael: Spontant är känslan efter triumftåget genom Globen att Håkan av idag är rakt igenom skräddarsydd för arenaformatet. Han är en ruggigt stabil arenaakt, det märks att han ägt Ullevi några gånger. Känns tryggt och rutinerat.

Mikael: Men du då Ricky, du som sett Håkan fler gånger än många andra, överraskade han i Linköping?

Ricky: Han överraskade inte om man ser till själva uppträdandet. Det var samma krut och bensindunkar som tuttades på. MEN, vad som slog mig var att Håkan sjunger mindre nu, i de fartiga energikrävande låtarna så är det kören och den skönsjungande Lagaylia Frazer som tar över showen. Det känns som att Håkan mer bjuder på James Brown-moves än att lyfta låtarna.

Mikael: Ja, vad är de där dansstegen han håller på med egentligen? En egenkomponerad moonwalk?

Fredrik: Ja, de där dansstegen var lite cringeworthy alltså. Men jag gillar Frazer! Hon backar upp honom snyggt, tar plats och känns självklar på scenen.

Ricky: Det blev aldrig tydligare än nu att Håkan har någon form av bokstavskombination. Frazer är ju den stora behållningen, när hon hjälper till i Kärlek är ett brev skickat tusen gånger så ställdes alla hår på min kropp rakt upp.

Mikael: Men ändå, jag tycker att en sådan sak som att han vågar luta sig så tungt på bandet och att de lyfter honom understryker hur arenasvetsad showen är. Det känns lika stabilt som Bruce. Så självklart.

Ricky: Ja det är ju löjlig precision. Magiskt vissa gånger.

Fredrik: Höjdpunkterna under spelningarna då? För mig var det den rasande snygga versionen av Uppsnärjd i det blå, allsången i Valborg och såklart arenalåtarnas arenalåt: Det kommer aldrig va över för mig.

Ricky: När det är BRA så finns det ingen artist i det här landet som kan mäta sig med Håkan Hellström. Tyvärr blir det några sega stoppsträckor då de nyare låtarna inte riktigt satt sig. Ramlar har växt till sig och blivit en sönderdopad låt. Jag älskar den låtjäveln.

Mikael: Synd att han kör bandprestation och fuckar upp den liveversionen lite dock kan jag tycka…

Ricky: Nej jag tycker den presentationen höjer låten, när de plockar upp låten igen och den låter mer Detroit än Göteborg.. fyfan så mäktigt.

Ricky: Din tid kommer är på god väg att bli lika svulstig. Allsången i Valborg fick mina ögon att vattnas.

Mikael: Övergången från supereuforiska Känn ingen sorg för mig Göteborg till Det kommer aldrig va över för mig är magisk, det är så våldsamt snyggt. Det finns bara en sak som är dålig med den låtduon och det är att Håkan fortsätter efteråt. Det går liksom inte att toppa den arenaknockouten, allt därefter blir bara blekt. Så jävla mycket brinner det.

Ricky: Lite som när Markus Krunegård insisterar på att fortsätta efter han kört Korallreven & Vintergatan.

Mikael: Precis så. Jag tycker man ska gå ut på topp. Så skickliga artister borde veta bättre.

Mikael: Det känns ganska uppenbart att Håkan har försökt göra en ny Det kommer aldrig va över för mig i Din tid kommer, tycker han når ganska långt, men inte riktigt hela vägen. Den blir en snygg arena-anthem, men utan det där knockout-slaget.

Ricky: inget knockout-slag?? Mjörnberg..kom igen nu.. Den hade knockat Tyson och båda Klitjko-bröderna.

Fredrik: Jag håller med om att Din tid kommer inte höll hela vägen.

Mikael: Inget knockout-slag i jämförelse med Det kommer aldrig va över för mig, givetvis är den lysande.

Fredrik: Den känns som en sämre Det kommer aldrig va över

Ricky: Ni har fel..och det vet ni..

Fredrik: Mina ögon vattnades också flera gånger, men inte så mycket på grund av musiken. Jag älskar att de filmar publiken så mycket och visar på skärmarna. När man ser att det står fans, vissa som knappt var födda när första skivan släpptes, längst fram vid kravallstaketet och tycker att det är det mest fantastiska någonsin – det är helt underbart.

Mikael: Apropå unga fans och återväxt, hur fint var det inte att Håkan plockade upp sin mamma på scenen och lät henne sjunga San Francisco?

Fredrik: Jag visste att han hade gjort det i Göteborg och trodde inte att det skulle hända igen. Men det blev en glad överraskning. Superfint såklart!

Fredrik: Vilka var stoppsträckorna Ricky?

Ricky: Nya Pärlor var ingen favorit, då passade jag på och gå på toa. Jag tyckte även att Vid Protesfabrikens Stängsel slarvades bort lite.. synd på en så fin låt.

Mikael: Håller med om att den inte riktigt funkade, överlag blir det ju roligare i det fartigare bitarna än de som är vackra.

Ricky: Ja i all ärlighet så är det ju publiken som gör Valborg så fruktansvärt vacker, och trumpeten.

Mikael: Publiken i Globen var riktigt taggad. Kul att det kan bli sådan eufori även på bortaplan så att säga. Man kan väl inte sammanfatta på annat sätt än att Stockholm älskar Göteborg.

Mikael: När en fullpackad stockholmshall sjunger allsång till en Gais-låt, det är fint på något sätt.

Fredrik: Vad saknade ni då? Jag hade velat höra Jag vet inte vem jag är men jag vet att jag är din. En favorit.

Mikael: Det är också en låt som hade klätt oerhört väl i arenakostymen, är benägen att hålla med dig där. Vi två 17 år är ju en fantastisk låt som det aldrig går att tacka nej till, men risken hade kanske varit att den blivit platt på samma sätt som några av de andra lugna låtarna under konserten. Men utöver den tycker jag att låtlistan var ganska välkomponerad. Krutet i Shelley hade kanske kunnat sparas till senare under konserten dock…

Ricky: Jag saknade allsången i Vi två, 17 år.

Mikael: Men allsången i Känn ingen sorg för mig Göteborg….den vägde nästan upp det.

Inte så mycket sorg där direkt. Väckelsemöte på bortaplan. #håkanhellström #globen

Ett filmklipp publicerat av Mikael Mjörnberg (@mjornberg)

Ricky: Det känns som att precis som på Ullevi så är låtlistan komponerad med precision.. det byggs upp exploderar, tas ner och byggs upp igen.. tyvärr utan det där riktiga fyrverkeriet som avslutning. Men en duett med Amanda Bergman är inte fy skam som avslutning.

Mikael: Jag tycker hennes version av Pistol var klart intressant också.

Ricky: Det krävdes en Amanda Bergman för att göra Pistol till en bra låt. Avslutning ja.. körde han myntet i Globen?

Fredrik: Ja. En speciell avslutning helt klart. Jag tyckte det var lite snyggt att de bara släckte ner scenen och gick av.

Mikael: Den där avslutningen var det sämsta med hela kvällen, ren och skär buskis. Ovärdigt. Jag blir upprörd.

Ricky: VAAA?? Det var den snyggaste konsertavslutning jag varit med om.

Mikael: Släcka ner och gå av är coolt, men att hålla på och tramsa med ett myntjävel som nån halvdan clown, det kändes inte värdigt övriga delen av den så snygga showen.

Ricky: Det går lite hand i hand med att Håkan blivit mer en showman och lite mindre artist.

Mikael: Det är sant, men en välregisserad show känns ju inte regisserad utan spontan. Det gjorde hela kvällen fram till det där konstlade klavertrampet.

Ricky: Hurula hade aldrig kastat ett mynt.. så det så.

Mikael: Men om vi bortser från den där fadäsen till slut och blickar framåt, kan Håkan ta det här längre? Eller står han på sin topp?

Ricky: Jag tror nog att Håkan nått vägs ände. Jag ser inte hur han kan ta det längre, det går inte elda på låtarna mer, Ramlar, Kom Igen Lena, Känn ingen sorg.. de låtarna har dopats klart nu. De är mogna Belgian Blues.. nästa steg hade varit att göra som Krunegård och Winnerbäck.. åka ut på en avskalad turné

Fredrik: Svårt att ta det så mycket längre va? Han spelar på Ullevi i sommar, som en DEL av en turné. Då drar man mycket folk. Håller med Ricky, skulle inte bli förvånad om det kommer en avskalad turné inom kort.

Ricky: Nästa steg vore väl att sälja ut Friends Arena och Göteborg skulle då självdö som stad.

Fredrik: Världens sämsta arena…

Mikael: Lördagsgiget visade ju med eftertryck att Håkan är lika älskad i Stockholm som i Göteborg. Det är inte alls en omöjlighet att han skulle kunna fylla Friends. Gais-sång i AIKs hemmaborg, det ni.

Fredrik: Jag måste slänga in en eloge till Finn Björnulfson förresten. Har någon någonsin hanterat en triangel lika bredbent? Han får mig att tro att percussion är den nya elgitarren.

Ricky: Den okrönte triangel-kungen.

Fredrik: När han gick ner på knä och slog med tamburinerna… Peak rock!

Mikael: Och så det namnet dessutom. Det blir inte större.

Ricky: Om ni fick plocka ut EN höjdpunkt under aftonen?

Mikael: Det kommer aldrig va över för mig utan någon som helst tvekan. Jag vill att den liveversionen aldrig ska vara över.

Fredrik: Ja, just övergången, när bandet rusar från Känn ingen sorg in i Det kommer aldrig va över. Det var otroligt bra. Fan Tro och tvivel var sjukt bra med förresten. Svårt att välja ett guldkorn!

Ricky: Jag kommer nog bära med mig Ramlar.. den var så monstruös.. och kanske Man måste dö några gånger..

Mikael: Känns som att vi är väldigt överens om att det var fina kvällar.

Ricky: Det var ännu ett prov på att han är en av Sveriges absolut bästa liveartister.

Fredrik: Ja. Till syvende och sist en grymt bra spelning. Han fick Globen att koka.

Ricky: Bara det är värt en medalj.

Om skribenten

Mikael Mjörnberg
Chefredaktör

Numer profilerad hockeyskribent hos bland annat Hockeysverige och HockeyNews med en bakgrund som musiknörd hos till exempel Slavestate, Folkbladet och Joyzine. Blir glad djupt in i själen av att få glömma puck och klubba och skriva om toner och artister med jämna mellanrum. Musik är det bästa knarket.

Liknande inlägg