The Offspring
Gröna Lund, Stockholm
2015-08-10

Det är helt orimligt att det är Why Don’t You Get a Job? som lockar till (nästan) mest allsång på ett totalt fullsmockat Gröna Lund. The Offspring har skrivit flera rågade nävar med bländande hits, men just Why Don’t You Get a Job? tillhör de anskrämligare numren i samlingen. Ändå skrålar folket på plats i högan sky och med lyckliga falsetter.

Jag förstår inte.

Vad jag däremot förstår är att det krävs mer än bara några rågade nävar med bländande hits för att en spelning ska bli legendarisk. För när det kommer till låtmaterial har amerikanerna laddat upp ordentligt den här kvällen. Vi snackar ett greatest hits-set från start till mål.

Öppningen med trion You’re Gonna Go Far, Kid, All I Want och Come Out And Play är briljant och därifrån öser de åldrande punkarna från sin till synes aldrig sinande hitkälla. Bang. Bang. Bang. Hit. Hit. Hit.

– Det är som schlagerlåtar, aldrig mer än tre minuter, utbrister någon bakom mig i publikhavet förtjust när de nostalgiskt klingande bitarna avlöser varandra en efter en.

The Offspring sitter på en skatt och de vet om det. Kanske blir de rent av lite bekväma i vetskapen att låtmaterialet kan tala för sig självt. De lägger nämligen inte manken till för att göra något mer än att i rask takt kabla ut sitt material.

Interaktionen med publiken är minimal. Showen bjuder ingenting mer än den musikaliska leveransen. Kanske hade det behövts något mer lull-lull än överdådiga smällkarameller som The Kids Aren’t Alright, Have You Ever och Gotta Get Away för att släta över det faktum att Dexter Holland har aningen svårt att kontrollera sin röst och att herrarna faktiskt för ett ganska bra tag sedan passerade det där så kallade bäst-före-datumet.

Som sagt, det behövs mer än bara hits för att en spelning ska bli mer än, well bra och nostalgiskt väldigt glädjande.

Däremot är det helt i sin ordning, så rimligt som det bara kan bli att det är kvällens sista nummer, magnum opuset Self Esteem som lockar till mest och högst och gladast allsång.

Det finns hopp om mänskligheten.

Om skribenten

Mikael Mjörnberg
Chefredaktör

Numer profilerad hockeyskribent hos bland annat Hockeysverige och HockeyNews med en bakgrund som musiknörd hos till exempel Slavestate, Folkbladet och Joyzine. Blir glad djupt in i själen av att få glömma puck och klubba och skriva om toner och artister med jämna mellanrum. Musik är det bästa knarket.

Liknande inlägg

Kommentera

Din mailadress kommer inte att publiceras