Studentföreningen John Doe hade bokat The Embassy och i början av spelningen blev jag lite orolig för hur det skulle funka. Initialt bråkade en datamaskin, vilket gjorde att spelningen fick en strulig start. Dessutom kändes åldersskillnaden mellan bandet och publiken som ett potentiellt problem. Åskådarna bestod av ungdomar mellan 18 och 21 (typ), medan artisterna är gubbjävlar i min ålder.

Datorapparaten slutade till slut krångla och då skingrades farhågorna. Kidsen gillade den lågmälda, men energifyllda indiepopen. Någonstans tycker jag att de påminner om The Cure, men det kanske handlar mer om att gillar The Embassy trots att jag tycker att det är lite otippat att jag gör det. Som med The Cure. Nå, bandet varvade rena syntpartier med att låta en ensam akustisk gitarr stå för musiken. Bäst blev det nog när de fick göra varandra sällskap. Sen har bandet dessutom en hel del hits att ta till, Some Indulence var exempelvis helt fantastisk.