Smuts
Jag kommer spöka för dig när jag dör
(Bolero Recordings, 2015)

smutsomslagPå våren kryper de fram. Orkestrarna som spelar yster poppunk på svenska och lyckas vara så väl smutsiga som medryckande i sitt tilltal.

Vånna Inget, Stilett och Tysta Mari är samtliga orkestrar som jag för första gången stiftat bekantskap med under värmande vårsol och årets hugade gäng till rakning kallar sig uppenbarligen för Smuts.

Hjärnan bakom projektet är Västervik-sonen och producenten Michael Nilsson som samlat musikantpolare omkring sig för att gå back to basic och leverera punkig pop (eller poppig punk) med tonvis av energi.

”Jag kommer spöka för dig när jag dör” är ett energipiller som heter duga. Sex spår där texterna knappast kommer gå till historien, men där musiken är desto mer uppiggande. Nämnda svenska poppunk-gäng finns givetvis med i referens-kartoteket, men Smuts blickar naturligtvis lika mycket tillbaka på Ebba Grön och bangar inte att experimentera med gitarrfigurer a la The Hives (inte minst i snygga Aldrig mer).

Men trots den upproriska energin är det i sina lugnare stunder Smuts kommer som allra mest till sin rätt. Jag är ensam vaken har något speciellt med sin dystra vibb och singelsläppet I en annan tid är inget annat än en riktigt släpig hitlåt.

Allt sammantaget är ”Jag kommer spöka för dig när jag dör” ett vårtecken så gott som något.

Om skribenten

Mikael Mjörnberg
Chefredaktör

Numer profilerad hockeyskribent hos bland annat Hockeysverige och HockeyNews med en bakgrund som musiknörd hos till exempel Slavestate, Folkbladet och Joyzine. Blir glad djupt in i själen av att få glömma puck och klubba och skriva om toner och artister med jämna mellanrum. Musik är det bästa knarket.

Liknande inlägg

Kommentera

Din mailadress kommer inte att publiceras