Drefvet – skildrar musik med passion och stil.
Idag är det exakt ett år sedan vi slog upp portarna för den här sajten och lät en slogan med våldsamt höga ambitioner för första gången slippa ut i etern.

Det handlar bara om ett år, men väldigt mycket vatten har flutit under broarna sedan dess. Väldigt mycket har blivit som vi tänkt, väldigt mycket helt tvärtom. Men ingen kan säga att det inte varit en fantastisk resa.

Det som föddes över några flaskor rödvin i Norrköping, i intensivt samtal om musikjournalistik mellan två passionerat skrivande unga (nåja) herrar, har idag växt till en redaktion om elva personer uutspridda över hela landet.

Alla med olika infallsvinklar, idéer och förhållningssätt, men samtidigt med ett sammanhållande mål. Att skapa musikjournalistik (eller musikbevakning, eller skildringar eller wathever you may call it) som vågar skilja sig från mängden. Som inte har några regler utan som tillåts vara precis vad den vill vara.

Vi tröttnade på alla copy/paste-bloggar och stereotypt bakbundna storblad samtidigt som vi inte heller ville begränsa oss till att inte kunna vara precis som dem i de lägen det passade.

”Drefvet är den passionerade länken mellan traditionell musikmedia och en väldigt personlig blogg. Drefvet är fusionen mellan dagbok och anslagstavla”, skrev vi i vår konceptbeskrivning för ett år sedan och det är också exakt så som det har blivit.

Så vad har det i realiteten inneburit?

Rent konkret har det inneburit att vi publicerat 569 texter av varierande karaktär det gångna året. Vi har stått som värd för en uppsjö av video- och musikpremiärer, fungerat som er guide genom en rad stora festivaler så som STHLM Fields, Bråvalla, Popaganda, Kentfest och nu senast Where’s The Music?.

Vi har blivit Twitter-sågade av Kent, själva sågat recensenterna som slickar Thåström i stjärten, funderat över det där med musikkritik, listat de bästa låtarna från 2014, intervjuat en uppsjö av intressanta artister, gått på mängder av grymma spelningar, presenterat oväntade covers eller ögonbrynshöjande skivomslag och och fått följa med Jonathan Undhagen på en förunderlig bussfärd genom Stockholm. Bara för att nämna något.

Min personliga favorit från det gångna året är nog ändå Håkan Kjellgrens gripande skildring av tragedin under Pearl Jam-spelningen i Roskilde (Den bästa, värsta bild jag aldrig tog). En text som förtjänar att läsas av alla.

Vart jag vill komma? Vi är helt enkelt väldigt stolta över ett första år med Drefvet.

Känn er helt fria att komma med gratulationer idag, det kommer ni inte vara ensamma om att göra. Både en och annan artist passar på att gratulera Drefvet på den här härliga ettårsdagen, vilket ni kommer att bli varse om ni följer oss i de sociala medierna, på Twitter (här) och Facebook (här).

Vi vill ödmjukt tacka er för att ni läser och tar sikte på ett nytt år av fantastisk musikbevakning.

Drefvet – skildrar musik med passion och stil.

Ett år till.

Om skribenten

Mikael Mjörnberg
Chefredaktör

Numer profilerad hockeyskribent hos bland annat Hockeysverige och HockeyNews med en bakgrund som musiknörd hos till exempel Slavestate, Folkbladet och Joyzine. Blir glad djupt in i själen av att få glömma puck och klubba och skriva om toner och artister med jämna mellanrum. Musik är det bästa knarket.

Liknande inlägg

Kommentera

Din mailadress kommer inte att publiceras