Nonono
Bråvallafestivalen
2014-06-28

Nonono kommer in, samtliga klädda i svart, och ställer sig på den spartanskt inredda scenen med bara ett par stilrena loggor. Det är riktigt snyggt i sin enkelhet.

nonono1Efter en halvtimma kommer bandets superhit Pumpin blood, men låt oss i stället fokusera på vad som händer innan dess. Jag har nämligen aldrig riktigt fastnat för Pumpin blood, den är lite för lättsam jämfört med gruppens andra låtmaterial som är mycket bättre.

Och innan Pumpin blood så radar Nonono också upp de där underbara låtarna. Like the wind, Hungry eyes och Echo. Underbara kompositioner allihop.

nonono2Bandet är oklanderliga på scenen vad gäller musiken, men det märks också att det är ett ganska nytt band. Mellansnacket flyger inte riktigt och Stina Wäppling rör sig inte överdrivet mycket på scenen. Hon gottgör dock för det med sin fantastiska röst.

Nonono fyller cirka 40 minuter av sin timma, sedan tackar de för sig. Och det känns som en helt rimlig speltid. En kort men intensiv dos Nonono är en garanterad humörhöjare.

Om skribenten

Fredrik Tideman

Journalist bosatt i Stockholm. Uppväxt på hårdrock. Har på senare år upptäckt charmen med annan musik, men tycker fortfarande att djävulen har de bästa låtarna.

Liknande inlägg

Kommentera

Din mailadress kommer inte att publiceras