Jag önskar ofta att jag kunde animera.
Då skulle jag göra små kortfilmer av fantasibilderna i mitt huvud.
Jag skulle börja med en som jag haft med mej sen jag var liten, om en jätteflicka som har hela världen som sitt dockskåp.
Där är alla vi som lever på jorden hennes levande dockor som hon leker med.

När natten kommer i hennes lek, lägger hon en gigantisk filt över hela världen, så att det blir alldeles svart.
För att vi inte ska kvävas, gör hon lufthål i täcket och vår himmel blir full av stjärnor.

En annan skulle handla om alla de tusentals minipoliser som varje kväll springer runt i små tunnlar under vägarna och släcker gatlyktorna, vid exakt samma klockslag, nere i underjorden.

Mitt femåriga jags förklaring till hur alla gatlyktor kunde släckas samtidigt utan att jag såg någon göra det.

På sätt och vis blir låtar ändå små animationer eller kortfilmer för mig. Fast inuti. En bild tar form i huvudet och ur den kommer det toner och ord. När musiken och meningarna sätts ihop skapar de i sin tur nya bilder, färger och former. Varje låt blir till en egen liten värld med sin egen ljussättning och sina egna karaktärer.

Min inre animation av ’Underneath Your Hands’ utspelar sig i en vidsträckt öken.
Där har allting dött och blivit till vita ben i sanden. Några kvistbollar blåser förbi och prasslar i den tunga tystnaden.
En krokryggig figur, ”Benkvinnan”, hasar sig fram över vidderna, tar sin tid. Plockar upp ben längs sin väg, ett efter ett.
Stannar plötsligt, lägger ut benen på marken framför sig och börjar sjunga en märklig sång.
Överallt i öknen börjar livet återvända till det som dött, och när sången ökar i styrka har öknen blivit full av rörelse och kraft.

Låten handlar för mig om att hitta tillbaka till sin inre styrka i en rå verklighet. Att våga vilja tro på att det goda vinner till slut, även utanför sagan.

Jag får kanske acceptera att just dessa bilder och scener till största del kommer att stanna i mitt huvud, precis som så mycket annat som inte låter sig förklaras med ord. Men det fina är å andra sidan att varje person som lyssnar skapar sina alldeles egna, personliga bilder och associationer till det den hör.

Vad ser du?