Jag kände att det var läge att kolla hur det står till med Mama Sonic nuförtiden. Jag knåpade ihop några frågor, frågor som verkligen går in på djupet, och skickade iväg.

Er nya singel heter Loranga, en grymt underskattad läskeblask. Om Mama Sonic var en drink, vilka ingredienser skulle den då innehålla?

Ja! Loranga är en grymt underskattad läskeblask. Vad kul att du frågar för det finns nämligen en drink som är döpt efter oss på en av våra stammis-barer John Scotts på Kungsgatan. En Mama Sonic på John Scotts innehåller “Watermelon, Lemon & Cranberry” det var ingen favorit för oss men det blev en bästsäljare. Jag antar att vi inte vet vad som säljer.

Hade vi fått bestämma hade drinken tillretts följande..
4 cl gin, som blandas med 2 cl Grön Curação och sedan hälls i ett highballglas med is, för att slutligen toppas med Pommac eller Champis och garneras med en citronskiva. Häll i några russin.
Det är viktigt att ni får det rätt, russinen ska flyta upp och sjunka ned.
– Jag är besviken på det här, brukar vi säga.

Nu hör jag er sjunga om den där Lisa igen? What’s the deal med henne egentligen?

Det är röd färg över hela toan.
Det är kärlek till en person man precis har träffat och inte känner ännu.
Ibland behöver en bryta loss, att någon tar ens hand och springer iväg med en. Lisa är (kanske) ett uttryck för detet, den där delen av oss som är den andra delen. Vilken del det är är vi inte helt säkra på än.
I många av våra låtar finns ett du och ett jag. Det är klyschigt och det gillar vi. Det är så jävla klyschigt att vi älskar det.
Vi tror dock Lisa egentligen är Gudrun Schyman.

Om ni skulle lyfta fram artister/band som format er som band och hur ni låter. Vilka skulle det vara?

Vi är inspirerade av mycker 60-tals britpop, och 80-tals alternativ indie. Olof älskar The Jam, Martin älskar Big Star, Richard älskar Jazz och Jacob älskar Ska. Det är en ganska bred blandning av musiksmaker som bandet består utav och jag tror det är summeringen av det vi vill kalla för plonk. Vi tillsammans är plonk. Vi lyfter gärna fram The Libertines, The Jam, Joy Division och Television Personalities där vi dessutom vill ge en shout out till deras gitarrist Texas Bob Juarez vi fick äran att spela med i höstas som var en av de mest engagerade och intressantaste personerna man kan ta en öl med.

Ni har turnerat en del, några tips på hur man kan liva upp stämningen på vägarna?

Hitta en anthem! Precis som alla nationer har en nationalsång, behöver varje turne sin sång. För oss har det varit Part Time Punks av Television Personalities.
Sen är det bra att ha någon som är ansvarig, det behöver inte vara ett proffs, men se till att någon har koll på schemat, och ser till att alla hjärtan slår. För oss var det vår gamla manager Alex Dale Staples, en brittisk karl som verkade tro på oss.
Han drog torra skämt och vi kunde rikta frustrationen i hans generella riktning.
Det är egentligen inte så svårt att turnéra, det är bara att fixa en bil och maila lite dåliga barer runtom i världen.
Turnén brukar vara mytologiserad men det är bara en glorifierad biltur.

foto: Alma Bengtsson

Vad händer här närmast för Mama Sonic? Några festivalspelningar?

Vi har tagit en lång paus från spelningarna under vintern för att fira jul, med är i full gång igen nu med den nya singeln ute.
Vi siktar på att spela så mycket som möjligt och spela in en singel en EP och en skiva. Vi har samlat på oss mycket nytt material som vi bara är halvklara med under vintern som börjar ta form och kommer vara redo att spelas in och släppas när vi slutar vara griniga snorungar. Men för att svara på frågan så har vi inte bokat några festivalspelningar ännu, men det kommer efter vi har rätt ut våra prioriteringar som är utan rankad ordning dricka billigt, ha kul vara med varandra och prata med främlingar.

Ni blir inbjudna att medverka i Så Mycket Bättre, vilka artister vill ni ha med er runt bordet? Och vem skulle göra vilken Mama Sonic-låt?

Blir vi inbjudna till så mycket bättre vill vi att Hank von Helvete ska framföra och tolka Amasonic. Vi skulle se till att han kom in character som Cornelis Vreeswijk och sjunga “jag går in och jag går ut, åh Lisa, låt oss ta en tur, jag försöker så men du blir bara sur.” Paul Weller skulle tolka Grapefruit och bli arg på att vi har snott hans riff. Patti Smith skulle komma och göra en cover på Someone Stole An Angels Voice  Plura är alltid kul att ha med i ett TV-sammanhang eftersom att han drar tittare. Han skulle få tolka Hornstreet Strut som en ballad där vi alla gråter i slutet av han uppträdande och vi kramas och dem klipper till en scen där vi står utanför och pratar om att vi aldrig hört något liknande och aldrig visste att man kunde göra ballad av plonk.
Alice Babs kör En Drös Poeter -covers

Om skribenten

Ricky Holmquist
Chefredaktör

Östgöte med pophjärtat bultandes för storslagna ord och vackra känslor. Tidigare publicerad i bland annat Folkbladet, NT, Corren och Joyzine.

Liknande inlägg

Kommentera

Din mailadress kommer inte att publiceras