Vad är det roligaste med att spela in ett album?

1. När man inser att låten faktiskt är klar

2. När man får sång/fiolstämmor att sitta gjutet i ljudbilden.

3. När jag kan börja de första sångpåläggen.

4. Att upptäcka att man har samma preferenser på mat som ljudteknikern.

5. När någon av oss blir så trött att vi flikar ur. Jag brukar få skrattanfall och tycka väldigt triviala saker är roliga och min medproducent snöar in på knepiga ljud-nörderi grejer som Youtube klipp med kända låtar som är omkastade från dur till moll i ackord/ harmonik, som dramatiska Nothing Else Matters med Metallica som då blir ovanligt ”glad”.
Svårt att förklara men det låter så skevt att det blir galet roligt.

Vad är det absolut tråkigaste med att spela in ett album?

1. Det tråkigaste är helt klart när man kommer hem och ska kontrollyssna allt arbete och man hör något fel som måste ändras.
Det är sådant som gör att man vill hoppa i ån.

2. När någon av musikerna har blivit sjuk och man måste skjuta upp inspelningen.

3. När man sjungit en perfekt tagning och ljudteknikern säger att han inte har spelat in!!!

4. När man upptäcker att kaffet är slut

5. När man upptäcker att toapappret är slut

Jag är ju lite ombytlig av mig och lyssnar sällan på hela album numera, men en som gått varm periodvis under många år är, Veruca SaltEight arms to hold you. På den skivan finns en låt för alla humörsvängningar.
Girl power med grymma texter och fina melodier och harmonier även om ljudet inte är det bästa.
”By Design” är en titel som jag valde för att beskriva att musiken är mer ”mig” än tidigare koncept album som inspirerades av 40- talets jazz/swing stil. Eftersom jag också har producerat samt skrivit arrangerat all utom två som skrevs tillsammans med min sambo och kollega Johan Hägglund, så är albumet verkligen ”min design” och därav titel-uttrycket. Jag ville få publiken att förstå att jag var på väg att förändra musiken. Speciellt med just det här albumet är också texterna som inte har samma filter som första skivan.

Det känns som en seger att ha övervunnit rädslan att vara sårbar.

Linda om dagens musikbransch

Musikbranchen idag anser jag att vi behöver en bättre balans mellan könen – fler kvinnor och färre män som fluktar och marknadsför ”sexigt” istället för talang. Det borde vara mer mångfald av stilar i kommersiell radio och jag är lite förvånad över  att det fortfarande är dåligt med variation både låtar och artister – det finns ju en hel uppsjö med bra låtar av olika genrer!

Jag tycker att det är inspirerande att det finns så många olika band/artister där ute på Indie bolag men dessvärre finns inga ekonomiska medel och mycket lite stöttning som artist för det mesta. Det delas så otroligt mycket musik på internet för låga summor pengar eller gratis som artisterna själva inte tjänar direkt några pengar på. De behöver ändå denna spridning för att synas, höras och bygga publik, få gigs och i det långa loppet förhoppningsvis få in biljetter på konserter. Det är såklart häftigt att musiken kan spridas så snabbt via nätet men inte ekonomiskt. Det blir ett moment 22 där man måste ha en otrolig drivkraft och en hel del pengar för att själv finansiera album/ singlar och separata tjänster som manager, promotor, mm.

De flesta spelställen vill gärna ha musik men har ingen budget för det – vilket orsakar många prisdumpningar i en bransch som redan är underbetald.

Det är inte lätt att vara artist idag, man måste ha en otrolig passion och drivkraft. För att behålla den mentala hälsan har varit viktigt att både lära ut musik och jobba med olika typer av stilar.
Det har varit svårt men viktigt med de mest basala behov som att äta rätt, sova ordentligt gå till gymmet så ofta som möjligt.

Linda Berving – By Design

Om skribenten

Ricky Holmquist
Chefredaktör

Östgöte med pophjärtat bultandes för storslagna ord och vackra känslor. Tidigare publicerad i bland annat Folkbladet, NT, Corren och Joyzine.

Liknande inlägg

Kommentera

Din mailadress kommer inte att publiceras