En av de första texterna jag knackade ner för Drefvet handlade om Kvelertak. Det var två år sen.
Jag har blivit äldre medans Kvelertak är precis lika röjiga på scenen. Då som nu.

Det som är mest fascinerande med den norska rockorkestern är att vilken skepnad de än väljer att klä sina låtar i så låter det ändå äkta och fantastiskt bra. Det spelar ingen roll om det är dödsmetall-toner eller mer rak
rock n roll som väller ut från scenen, det låter ljuvligt.

Det jag älskar med att besöka rockkonserter är energin. Energin från scenen som möter energin från en frustande röjande publik. Det blir vulkanutbrott och åskoväder på samma gång nere på The Crypt.

Visst blir det lite monotont manglande emellanåt, men det är mest en parentes.
Det går inte att värja sig från Kvelertak.

Kvelertak är en garanti för röj.

Då som nu.

Om skribenten

Ricky Holmquist
Chefredaktör

Östgöte med pophjärtat bultandes för storslagna ord och vackra känslor. Tidigare publicerad i bland annat Folkbladet, NT, Corren och Joyzine.

Liknande inlägg

Kommentera

Din mailadress kommer inte att publiceras