– Du ska skriva om musik.
– Jag kan fan inget om musik?

Och så talar vi om det där ganska många gånger.
Fram och tillbaka.
Jag fortsätter att ifrågasätta.
Och han fortsätter att övertyga.

Men så slår det mig. Jag kan i n g e n t i n g om musik.
Men jag är en jävel på känslor.

Och det är just precis det musik är för mig. Känslor.
Inte toner.
Inte genre.
Inte bryggor (dom sitter man på och dinglar med benen under ljumma sommarkvällar).
Inte om recensioner (förutom att en recensent sällan tycker som jag)

Utan k ä n s l o r.

En låt är inte bra om den inte får mig att känna.
Och när jag känner använder jag låtar.
Det tog lång tid för mig att förstå att det också är ett sätt att gilla musik på.
Utan kunskap.
Bara känslor. Totalt ocredigt.

Jag skäms sällan. Iallafall inte så ofta – över musiken jag gillar och lyssnar på.
(Well. Sean Banan kanske inte tillhör mina stoltaste moments. Men ändå.)

Hittar jag en bra låt kan jag köra den på repeat tills det blir ränder i tapeterna av ljudvågorna.
Inte ens då är det säkert att jag ledsnat.

Stundtals lever jag musik.

Som.

När hjärtat värker och har sprängt sig i molekyler ut i varenda cell i kroppen. Ja då är musiken där.
En mörklagd lägenhet. Ett stycke kropp på rygg på golvet.
Sen är det bara att vrida volymvredet så mycket att gråtskriksången inte stör grannarna.
Ut med skiten bara!

Eller på löpbandet. Inte för att jag är där särskilt ofta. Men när jag väl är. Då är musikvalet det viktigaste av allt.
En riktigt bra låt får endorfinerna att skjuta i höjden.
Då kör jag både fuldans, hoppsasteg och kanske några löpsteg.
Leendes. Hela tiden. Leendes.

Eller att kickasstarta mina dagar.
Att de sista hundra meterna innan jag kliver in på jobbet -köra den låt som just då ger mig
mest endorfinpåslag. På överjävligt hög volym så att fötterna lyfter från marken.
Bästa sättet att starta arbetsdagen på. Som oövervinnlig.

Det finns låtar till varje sinnesstämning och situation.
Däremot har jag inte ett enda låttips att ge.
De där speciella låtarna hittar man själv.
Precis som svaren på livets gåtor.

Så. Nej. Jag kan ingenting om musik.
Men jag är en jävel på känslor.

Av.
Med.
Och i.
Musik.