Fetsvängiga Skraeckoedlan sjunger om drömska världar,sagor och mytomspunna väsen. Med anledning av att singeln Flod (hämtad från albumet ”Sagor” som släpps 10 juni) lösgörs nu i veckan överlät Drefvet pennan till gruppen med uppdraget att berätta vilka ämnen man i själva verket INTE får skriva texter om.

Voila, Skraeckoedlan listar ”fem ämnen det absolut inte går att skriva låtar om”:

Man kan egentligen skriva om det mesta, det kommer alltid finnas folk som stöter sig med det du skriver och alla kan inte gilla allt. Det man däremot inte får göra är att som artist/band skriva texter som är direkt kränkande. Texter som bygger på okunskap och trötta fördomar som förstärker vansinniga lögner. Speciellt inte om man nått en bit i karriären och har en publik som faktiskt lyssnar på vad man säger. Man har då en chans, eller kanske snarare ett ansvar, att istället belysa problem, ifrågasätta auktoritet eller bara berätta om något peppt i sina texter. Självklart ska man skriva om svåra och känsliga saker, att provocera är bra men inte om man tar en ställning som förstärker en negativ stereotyp eller förmedlar någon typ av förnedring som positiv.

Men vilka är då dessa ämnen undrar ni, vad är det för lögner och fördomar som sprids i musikens lyrik? Här följer vår lista på fem bedrövliga saker som folk faktiskt skriver om, och det passar sig kanske att börja med den största lögnen av alla:

Gud
Den här figuren har medverkat i otaligt många texter och kommer utan tvekan att fortsätta med det i framtiden. Och vad är egentligen problemet med det? Att hylla vår Herre som skapade världen för en sisådär 6000 år sedan, som skänker så många lycka och trygghet skadar väl ingen, herrn i fråga är ju trots allt fiktiv. Det finns inget problem i att skriva om himmelska krafter men om man skriver om ett väsen som berättar om hur man bäst säljer sin dotter, dödar sina barn och som förespråkar slaveri så borde man tänka om. Det finns bättre gudar, till exempel Cthulu, our Lord and Savior.

Rasism
”Jag såg allt. Jag såg hav och kontinenter. Jag såg öknar, bergskedjor och enorma skogar – men inga gränser mellan länder. Det går inte att se några nationer, bara en gemensam planet.” Christer Fuglesangs ord är inspirerande och vackra och skulle göra gott hos många musikaliska akter. Dessvärre gömmer sig rasism i väldigt många genrer, men har väl aldrig varit så tydlig som i den avskyvärda vit makt-musiken. Man undrar om det inte är något fel på dess utövare, fel i den mening att de i själva verket är sjuka. Något i hjärnan som inte kopplar och förstör den drabbades empati och mentala förmåga till den grad att de borde sitta inlåsta på behandling. För vi kan inte tro att någon frisk människa kan spotta ur sig sådan värdelös nonsens som de här banden (läs: Skrewdriver, Storm, Pluton Svea och läskigt många fler) faktiskt gör.

Krig
Självklart får man skriva om krig, här handlar det om inställning. Man kan välja att berätta en historia, avspegla samtiden och beskriva de hemska händelser som ägt rum, som exempelvis High on Fire gör i fenomenala Rumors of War. Men om man å andra sidan väljer att glorifiera krig och målar upp det som något coolt och ärofullt är man lite av ett jävla praktsvin. Säg till exempel att ett band, låt oss kalla dem ”Babbaton”, gör någon sorts hyllningshymn som beskriver den israeliska arméns strider när läget är så pass känsligt mellan Israel och Palestina. Det vore fruktansvärt kränkande för väldigt många, speciellt om sagda band sedan skulle välja att ta selfies med armén deras sång glorifierar.

Sexism
Så som det satiriska bandet Spinal Tap inte förstår det sexistiska budskap deras album Smell the Glove förmedlar så finns det oändligt många band och artister som inte verkar förstå sexismen i sina texter. Som representant för dessa har vi valt ut Nickelback, som med följande rader, förutom sitt fruktansvärt osmakliga ”textförfattande”, visar att objektifieringen endast går åt ett håll: ”You’re so much cooler when you never pull it out, ‘Cause you look so much cuter with something in your mouth”. Tror man på jämställdhet har man fan ett ansvar, objektifiering och sexism är otroligt osexigt. Ingen klasskamp utan kvinnokamp!

Kapitalism
Vi tycker att i musik och all form av konst ska man sparka uppåt, texter som hyllar ett system som förtrycker och skapar enorma klassklyftor är förkastliga. När något segregerar mer än det sammanför och endast gynnar en otroligt liten del av våra medmänniskor ska det inte kastas under ett falskt positivt sken, utan ses för vad det är: ett sätt för de rika att bli rikare.

Som artist som folk ser upp till tycker vi att man borde verka för en bättre samtid, det är väl egentligen det hela.

Om skribenten

Mikael Mjörnberg
Chefredaktör

Numer profilerad hockeyskribent hos bland annat Hockeysverige och HockeyNews med en bakgrund som musiknörd hos till exempel Slavestate, Folkbladet och Joyzine. Blir glad djupt in i själen av att få glömma puck och klubba och skriva om toner och artister med jämna mellanrum. Musik är det bästa knarket.

Liknande inlägg

Kommentera

Din mailadress kommer inte att publiceras