Blekingefödde Olle Blomström släpper sin debutplatta. Men han gör det under artistnamnet Faråker, och det är en debut som sätter spår.

Gör man en enkel bakgrundscheck på Faråkers karriär så nämns han i samma meningar som Ted Gärdestad och Oskar Linnros.

Jag säger njaaee. Snarare låter Faråkers debut precis som.. Faråker. Det finns ett ärligt budskap i texter och musiken lyckas klä orden i skräddarsydda kreationer. Spelar ingen roll om det så är i väldigt lågmälda vackra smycken som i öppningsspåret Lycklig död eller i vårstormen Sista fajten.

Samma snygga förpackning. Och det är väl egentligen det ordet som bäst kan sammanfatta skivan i stort. Den är väldigt snygg.

Det är enkel rak popmusik som skuttar fram med armar i skyn. En proffsig kaxig debut.

Så om Faråker sneglat mot Gärdestads och Linnrosar ska jag låta vara osagt. Det jag dock vet är att han släppt en debut som lyckas stå sig väldigt bra på egna ben. Utan stöd eller draghjälp från andra namn.

Och med det sagt så sätter jag på Villa Dovre och spelar för hela denna vackra döda stad. Att en låt om Gudrun-stormen kunde vara så fantastisk. DET hade jag aldrig kunnat tro.

Om skribenten

Ricky Holmquist
Chefredaktör

Östgöte med pophjärtat bultandes för storslagna ord och vackra känslor. Tidigare publicerad i bland annat Folkbladet, NT, Corren och Joyzine.

Liknande inlägg