Jag vet att min åldersgrupp (den något över 30, strax under 40) kanske inte är vad Far & Son siktar mot, men jag gillar dom. Brukade gilla dom. Musiken alltså. Inte ett dugg mer gillar jag. Längre.

De går längre och längre för varje gång de ska provocera världen.
Och TV4 går numera i deras koppel i och med serien ”Samhällsjudo”.
En serie med ett roligt grepp om det gjorts lite smartare.
Den innehåller även den kraschade lägenhetsvisningen som väckte tanten i mig förra gången.

Men nu tar de priset.
De lockar fram den riktiga tanten i mig.

Varför? Jo lyssna här:
Alldeles nyss gick de ut med ett meddelande på sin Facebook-sida och i ”ÖPPET BREV OM MORDET I KAMBODJA” meddelar att de ”bestämt sig för att lägga korten på bordet och rensa samvetet innan konfrontationen sker från annat håll”.

Man berättar att gruppen tillsammans med artistkollegor de senaste åren åkt på resa till Kambodja och att man på senaste resan blivit erbjudna döda en person, mått dålig över förslaget men att ”Det hela slutade med att vi betalade 6000 amerikanska dollar för att tillsammans döda en Kambodjansk pojke.”

Detta är antagligen ett PR-grepp för singeln Tills någon dör som finns på EP’n ”Nya Friska tag” som släpptes samma dag som svärdattacken skedde på en skola i Trollhättan. Duon skriver dessutom på sin sida att det var en ”skolskjutning” vilket är felaktigt.
Fast om det hade varit sant hade denna nya fantasi från Far & Son varit ännu mer beklämmande.

I tider av terroristskjutningar på musikspelningar, restauranger och hotell blir tanten i mig vansinnig att duon tillåts vara så empatilösa i jakten på delningar. För jag hoppas innerligt att detta är ett sjukt dåligt PR-trick.

Nån borde ta dom i örat. Ruska om dom. Och säga att detta är bannemje inte OK.

Vet hut.

Skämmes!

Det här var ett riktigt lågvattenmärke.
Och i jakten på publicitet fick ni nu lite till av mig.
Det bjuder jag på – så länge ni får ett uns dåligt samvete är jag nöjd.

Fick ni det?

Om skribenten

Malin Karlsson

Inkonsekvent och nyfiken känslomänniska med rötter i Skåne men livet i Stockholm. Ständigt lyssnande. Flitigt bloggande. Punkt.

Liknande inlägg