Elin Bell
Where’s The Music, Norrköping
2015-02-12

Så är vi då här.
Den allra första spelningen på det allra första Where’s The Music.

Elin Bell öppnar festivalen och kliver ut på scenen lika blygsamt som publiken försiktigt vågat sig fram.
Lite sådär lagom avvaktande och med skoldiscokänslan av att inte vara först ut på dansgolvet.

Men. Hon blir snart varm och vågar öppna upp både sig och sitt kroppsspråk till oss i publiken.

Elin släppte ett nytt och självbetitlat album den 6 februari.
Ett album fullt av godisbitar.

När hon på denna spelningen kommer till låten Grey Is All har jag bestämt mig.
Det är Elin och jag nu.

Precis som Linnea Olsson har Elin valt att ha med cello i sina låtar.
Kan cello vara det nya svarta?
I detta fall är det Simon Hammarbacken som står för stråkarna och skapar stämning.

Jag älskar känslan av att ha sett något som bara kommer att bli större och större.

Som med alla nyförälskelser vill jag berätta för er hur bra hon är.
Hur bra låtarna är och hur bra det låter.
Ni måste förstå. Ni måste lära känna Elin så att vi kan prata vidare om det här.
Men ni måste upptäcka det själva. Jag är inte orolig. Ni kommer att göra det.

Tills dess. Är det Elin och jag.
Min första festivalförälskelse.

Malin is in a relationsship with Elin Bell.
Vi har ett fantastiskt år framför oss och ni är välkomna att joina!

Om skribenten

Malin Karlsson

Inkonsekvent och nyfiken känslomänniska med rötter i Skåne men livet i Stockholm. Ständigt lyssnande. Flitigt bloggande. Punkt.

Liknande inlägg

Kommentera

Din mailadress kommer inte att publiceras