Band of Horses kom med fula kepsar och levererade en av de bästa spelningarna i Bråvallas historia. Graveyard fick regnet att dunsta med en bländande version av Uncomfortably numb. Tired Lion ägde tältet med tight indierock och när Erik Lundin drog igång Suedi ställde sig håren på armarna.

Ändå är känslan att det blev ett mörkt år på Bråvalla.

När Veronica Maggio gick på scenen på lördagkvällen fanns inte bara festivalens vanliga scenpersonal på plats. Där var även ordningsvakter. Och poliser, ute i publiken och framme vid scenkanten. Plötsligt kändes det som att man var på en högriskspelning.

Och det var man väl också. Som Maggio sa själv från scenen så var det på hennes spelning för två år sedan som en våldtäkt ägde rum i publiken. Inte heller i år har ett antal personer kunnat hålla händer och könsorgan i styr.

I skrivande stund är facit fem anmälda våldtäkter och ett anmält våldtäktsförsök. Två av de anmälda våldtäkterna ska ha skett i samband med konserter. Enligt polisens hemsida är antalet anmälda sexuella ofredanden uppe i 11–12. Under söndagsmorgonen kom även rapporter om ett tjugotal fall där tjejer blivit ofredade på festivalen Putte i Parken i Karlstad.

Det är mörka siffror. Och samtidigt inget ovanligt.

– Det är fem allvarliga brott men samtidigt ingen stor ökning från föregående år, det har varit mellan tre och fem våldtäkter under de tidigare Bråvalla-festivalerna också, säger polisens Thomas Agnevik till Norrköpings Tidningar.

Det har ändå uppmärksammats mer än någonsin, varje morgon har kvällstidningarna skickat ut pushnotiser om nattens anmälningar. Och det är bra. Även den ökade polisnärvaron och att organisationen Nattskiftet har vandrat på området är steg på vägen.

Men det behövs alltid mer. Dels på festivalen men framför allt i samhället i stort. Som Expressens Emilie Roslund skrev: Strukturer, attityder och en för svag lagstiftning måste ändras. Hur det ska gå till? Det är den svåra frågan, men en sak är säker och det är att det är upp till oss alla att ändra på det här samhället.

Det är självklart att en festival ska vara en trygg plats för alla. Innan det är verklighet kan varken arrangörerna eller vi i publiken vara nöjda.

 

Om skribenten

Fredrik Tideman

Journalist bosatt i Stockholm. Uppväxt på hårdrock. Har på senare år upptäckt charmen med annan musik, men tycker fortfarande att djävulen har de bästa låtarna.

Liknande inlägg

Kommentera

Din mailadress kommer inte att publiceras