I nästa vecka släpper Den Svenska Björnstammen sin andra skiva. Drefvet träffade fem sjundedelar av kollektivet och pratade om ”I förhållande till”, melankoli och maffiga hemmaspelningar.

Det är på en båt vid Söder Mälarstrand i Stockholm som jag träffar Klas Isaksson, Dan Brännvall, Åke Olofsson, Petter Frisendahl och Kim Dahlberg från Den Svenska Björnstammen. De är i huvudstaden under ett par dagar för att promota ”I förhållande till”.
– Och så ska vi väl dricka några öl också, säger Åke.

På onsdag släpps gruppens andra skiva. Efter hitarna Vart jag mig i världen vänder och Svalkar vinden, plus ett par P3 Guld-statyetter och en Rockbjörn måste det vara lätt att få höga förväntningar på ett nytt skivsläpp.
– Vi känner inga förväntningar på att få några superhitar. Vi hoppas ju på att folk som gillar vår tidigare musik ska gilla det här, men vi kan inte förvänta oss någon superlistetta igen, säger Dan.
– Det gjorde vi inte förra gången heller, lägger Klas till.

Men känner ni att publiken har höga förväntningar?
– Det känns som att det är positiva förväntningar, folk vill höra hur den låter. Det känns inte så allvarligt, säger Åke.

Det som jag själv tycker är så bra med Den Svenska Björnstammen är de ganska sorgsna och melankoliska inslagen som ofta präglar musiken. Ledig, Mörkt kallt ljus och Iris är mina favoritlåtar på debutskivan. Bandet håller med om att låtarna ofta har melankoliska drag.
– Det är ganska skönt att spela sådan musik. Den här skivan har alla typer av låtar, men några är lite drömskt melankoliska. Det finns något härligt i att jobba med det, säger Åke.
– Om man kör ett glatt beat med en glad text så blir man ju bara fjantig, och kör man ett ledset beat med ledsen text så blir man bara jobbig. Så man får ju balansera det lite, säger Klas.

Åke beskriver även första singeln från nya skivan, Hatar allt, som melankolisk.
– Det brukar inte radio alltid uppskatta supermycket. Men folk som lyssnar på oss verkar tycka att det är ganska härligt och nu valde vi för första gången att släppa en sådan låt som singel.

På förra skivan sträckte sig musikbilden från electrobeats till spröda akustiska gitarrer, den här gången har produktionen blivit lite tajtare, även om det fortfarande finns bredd på skivan.
– Förra gången jobbade vi med spretighet som ett uttryck, nu har vi försök att tajta till det lite, säger Klas.
– Alla låtar var inte lika genomarbetade förra gången. Den här skivan är lite mer polerad, på gott och ont, säger Åke.

Björnstammen insta

Flera av medlemmarna bor tillsammans på en herrgård utanför Norrköping, och det är också där som skivan till största delen är inspelad.  Affischer och merchendise skapas av bandet själva, och nu har kollektivet även startat ett eget skivbolag. Björnstammen genomsyras av en DIY-attityd.
– Ja, är det något vi inte gör själva?, säger Klas och fortsätter: Det känns som att under alla de här åren så har vi jobbat upp någon slags gemensam idébank. Då är det väldigt svårt att förklara det för någon annan, även om man kan tycka att det vore skönt att få hjälp ibland. Men vill man att det ska bli på ett visst sätt så får man göra det själv.

Att bandet nu har ett eget skivbolag innebär att man går tillbaka till rötterna.
– Det innebär att vi kan jobba som vi gjorde i början. Vi gör ju alla moment så det är väldigt naturligt att hålla det nära. Det har blivit väldigt onaturligt när vi har jobbat med andra skivbolag och fått släppa iväg saker.
– Och dessutom kan vi släppa annan musik om vi skulle vilja. Vi har ganska mycket kompisar som gör demoprojekt och sådär, säger Åke.

Är det bara bra att vara sju personer i ett band?
– Det enda dåliga är ju när man ska dela ut pengarna, haha. Men man måste förstå att det blir en större totalhög om man är sju som gör saker, säger Åke.
– Det är bra för det är alltid någon som är glad, någon som kan peppa upp alla andra, säger Petter.
– Framför allt innebär det nog att man behöver jobba lite mindre. Det är nog mer jobb för Yohio, han sliter nog hårt. Ska det tas ett foto med Yohio så går det inte att skicka någon annan, fortsätter Åke.

Alla medlemmar kan leva på inkomsterna som Den Svenska Björnstammen skapar och prisar lyxen att inte bli distraherade av vanliga jobb.
– Jag tror att det är svårt att göra saker så här ambitiöst om man ska ha ett annat jobb samtidigt. Vi har alltid haft som mål att kunna leva på det här oavsett hur mycket pengar vi får, så det handlar ju om att begränsa sina utgifter och det har vi gjort nästan hela tiden. Nu har vi för första gången fått det lite vettigare, säger Klas.

Efter skivsläppet är det en sommar full av spelningar som gäller för Björnstammen. Låtarna från nya skivan repas in för fullt och Åke tycker att det är skönt att ha fler låtar att välja mellan när setlisten ska komponeras.
– Ibland har vi fått kritik för att vi har spelat för kort, men då hade vi inte någon mer bra låt att spela. Så det känns skitkul att ha låtar med någorlunda kvalitet som man faktiskt kan spela. Det är några låtar man vill spela men som inte får plats, den positionen är väldigt skön att vara i.

Bland de inplanerade spelningarna märks bland andra Gröna Lund och Liseberg. Och så en maffig hemmaspelning på Bråvalla.
– Förhoppningen är såklart att det ska vara helt fantastiskt, men man vågar nästan inte säga att det ska gå skitbra, det är så mycket skrock med spelningar, säger Åke.
– Det är skönt att det är nära hem, säger Kim.
– Ja, om det går dåligt kan man åka hem och gråta, säger Åke.

Om skribenten

Fredrik Tideman

Journalist bosatt i Stockholm. Uppväxt på hårdrock. Har på senare år upptäckt charmen med annan musik, men tycker fortfarande att djävulen har de bästa låtarna.

Liknande inlägg

Kommentera

Din mailadress kommer inte att publiceras