Spader Kung har ordet
”Ni kanske kan vara förband till mitt funkband någon gång.”
Vi släcker våra cigaretter och går in på baren igen. Tanken hänger kvar. Förband. Till hans nystartade funkband.
Vad roligt tänker vi. NOT.
Vem...
Drefvet saknar..
Ingen idé att gnälla. Det är vad det är. Men man kan ju inte låta bli att sakna livespelningarna. Förväntningarna.
Den där nervositeten som fortfarande infinner sig minutrarna innan det kickar igång. Energin. ...
Arsadi – If You Were Mine
Jag kommer faktiskt ihåg känslan jag fick i kroppen när jag hörde första släppet Green Walls , att det lät så osvenskt på nåt sätt. Hur musiken liksom tvingade sig på, hur den tog plats och hur massiv ljudbilde...
Mitt nörderi når nya höjder
Jag älskar musik. Så är det bara.
Jag älskar att lyssna på musik, jag älskar att läsa om musik och musiker.
Och nu har jag funnit ännu en grej att nörda ner mig i.
Youtube. Älska eller hata. Låt oss förs...
Joel Alme & Arbis
Jag har lyssnat på den där plattan så många gånger nu att jag kan den utantill.
Den innehåller så många rader som kan klippas ut och ramas in.
Joel Alme ÄR en av landets främsta textförfattare, och han är i...
Fredagscovern: A New England
Jag vet ju att jag hade hört den innan. Jag bara måste ju ha gjort det. Men på något sätt så hade den liksom passerat ganska obehindrat under min radar.
Det var när jag först såg filmen "Känn Ingen Sorg" som...
Videopremiär: Världen Brinner – Berlin
Världen Brinner är punkrockbandet från Västerås som på kort tid har byggt upp en hängiven publik som sträcker sig långt även utanför punkscenen.
Bandet albumdebuterade 2018 med "Slöseri Av Tid" som fick lysan...
Omslagsonsdag: Det leende omslaget
När blev musiken så jäkla allvarlig? Varför måste den vara på liv och död? Eller varför måste artisterna (nästan) alltid dessa dagar se så gravallvarliga ut på sina omslag?
Det är ingen slump att bilderna hä...
Nicole Sabouné & Arbis
Nicole Sabouné har en unik förmåga att förvandla mörker till något vackert.
Turnépremiären på Arbis i Norrköping var absolut inget undantag.
Alla hjärtans dag är från och med nu klädd i svart.
Dagen till...
Damen – Sagrada Família
Jag måste erkänna att dom är färre nu. De där knockoutslagen vi första lyssningen.
Men så kom det en rallarsving från Västkusten.
Ni som vet, ni vet. Skivbolagens interna kamp att överträffa sig själva i s...
Signe har ordet
Jag har aldrig trott på spöken och andar. Jag har i perioder slentrianmässigt skojläst mina horoskop och förvisso tyckt att de ofta passar in på mig, men inte vågat erkänna att jag tror på det, liksom, på rikti...
Några tankar kring The Ark och uppståndelsen
Jag minns inte så mycket från den där spelningen i Himmelstalundshallen i Norrköping den 7:e Mars år 2000. Jag minns att The Ark var förband. Jag minns att Kent spelade Lilla Ego, men nu har ju inte det något a...
Omslagsonsdag: Weezer
Precis som med Ramones legendariska omslag som såg världens ljus 1976 så står det ett gäng grabbar och blickar in i kameran cirka 20 år senare. Samma uppgivna blickar. Samma vilsna intryck. Samma fashion-statem...
Fredagscover: The Boys Of Summer
Ni vet när man sitter i bilen och för en gångs skull så är radion på. Man förbannar all reklam och alla dåliga låtar. Men så ibland kommer det på en låt (väldigt sällan, men ändå) som helt plötsligt förgyller h...
Omslagsonsdag: Appetite For Destruction
Om jag var tvungen att välja, så skulle nog det här omslaget komma med på listan över snyggaste omslagen någonsin. Det är så sjukt mäktigt, så kraftfullt och så fullproppat med minnen.
Döskallarna på kor...
Fredagscover: Don´t Look Back In Anger
Ni vet hur det är. I brist på annat så slår man ihjäl lite tid på Youtube. Liveklipp från Glastonbury varvas med moviebloopers och highlights från Kobe Bryant. Det var under en sådan kväll som jag snubblade öve...
Omslagsonsdag: Ramones
Jag vet inte riktigt vad det är med punken och punkarna. Visst jag hyllar hela DIY-känslan som svävar över alla dåtidens punkiga projekt. Skivomslagen. Musiken. Konsten. Kläderna.
Gör det själv!
Det är någ...