Ghost
Annexet
2015-11-13

Ibland går det snabbt.

För fyra och ett halvt år sedan såg jag Ghost på Strand i Hornstull. Ett klubbgig med några hundra i publiken.

Den här kvällen har bandet förflyttat sig till andra sidan Årstaviken och 3 500 själar har samlats i Annexet för att delta i mässan – som dessutom livesänds i P3.

Och trots att det har gått fort så har Ghost växt i kostymen och är nu ett fullfjädrat arenaband som drar fram alla ess ur rockärmen. Det är klädbyte, nattvardsutdelning, en akustisk del och kandelabrar på scenen.

Papa III är den perfekta frontmannen som sjunger fantastiskt, rör sig graciöst över scenen och underhåller i mellansnacket. Även de namnlösa gastarna i bandet har börjat röra sig mer på scenen. De går upp och ner på podierna och ställer sig och spelar tillsammans. Jag tyckte att det såg häftigt ut när de var ganska stillastående på scenen – men jag älskar det här. Det syns att hela bandet känner sig helt hemma på en stor scen.

Musiken då?

De första fem låtarna (SpiritFrom the pinnacle to the pitRitualCon clavi con dioPer Aspera Ad Inferi) ger inget tillfälle för andningspaus. Det är fullt ställ raka vägen ner i helvetet. Det är så jävla tight och går i ett sådant tempo att skjortan fladdrar. Här är konserten 5/5. Med undantag för ett par segare partier går resten av konserten i ungefär samma melodi. Year Zero är en mastodont, allsången i He Is skapar gåshud och Mummy Dust är det hårdaste som Ghost spelat på en scen någonsin.

Som sagt, det har gått snabbt men det känns helt naturligt. Den där spelningen på Strand är det bästa jag sett med bandet, det här är en total motpol men är lika bra.

När publiken rör sig ut från arenan har nyhetsflasharna om attackerna i Paris börjat komma och snart kommer uppgifterna om att en av platserna är en konsert med Eagles of Death Metal. Det är oundvikligt att det lägger sordin på kvällen, men som många andra redan sagt – det är nu vi måste gå på konserter, fotbollsmatcher och restauranger precis som vanligt. Annars vinner de.

Låtarna

Spirit
From the pinnacle to the pit
Ritual
Con clavi con dio
Per aspera ad inferi
Majesty
Body and blood
Cirice
Year Zero
Spöksonat
He is
Absolution
Mummy dust
Jigolo har megiddo
Ghuleh/Zombie queen
If you have ghosts
Monstrance clock

Om skribenten

Fredrik Tideman

Journalist bosatt i Stockholm. Uppväxt på hårdrock. Har på senare år upptäckt charmen med annan musik, men tycker fortfarande att djävulen har de bästa låtarna.

Liknande inlägg

Kommentera

Din mailadress kommer inte att publiceras