Ungefär sex sekunder in på Agent Side Grinders nya skiva Alkimia är jag såld. Basen i Into The Wild hade lika gärna kunnat komma från en The Cure platta, någonstans mellan ”Seventeen Seconds” och ”Pornography”. Så mörk, så bärande, så olycksbådande i sin skönhet och så in i helvete snygg.

Så hur ska man då kunna skriva om en platta som fått en på fall efter sex sekunder? Sex ynka sekunder.. Jag har lyssnat en del på A.S.G genom åren, men den här knocken var oväntad.
Att Stockholms-kvintetten låter väldigt mycket som en blöt efterfest i replokalen med The Cure och Joy Division
ser jag mer som en homage, en hyllning till hjältar och förebilder. alkimia

Det finns så många spår på plattan som svetsar och etsar sig fast direkt. Last Rites med skönsjungande Nicole Sabouné på gästsång är stenhård goth-pop. Det dryper av svärta och smärta.
This Is Us är ännu ett sådant spår. Efter halva låten visslar jag basslingan i min ensamhet. Så direkt och enkel men ändå ett abstrakt konstverk som vägrar falla i glömska.
Mitt i all gotisk mystisk dimma så kommer Hexagon som en explosion. Som ett Rammstein på lyckopiller, ett piller som aldrig riktigt verkar. Lyssna så kommer du förstå.

Så sex sekunder till trots så är det här en platta jag lyssnar på om och om igen.

Om skribenten

Ricky Holmquist
Chefredaktör

Östgöte med pophjärtat bultandes för storslagna ord och vackra känslor. Tidigare publicerad i bland annat Folkbladet, NT, Corren och Joyzine.

Liknande inlägg

Kommentera

Din mailadress kommer inte att publiceras